21 oktober 2009

Jag är ledsen

Ja, det är jag. Helt ärligt. Men samtidigt som jag är ledsen och förtvivlad, kan jag inte låta bli att vara lycklig och tacksam!

Döden och barn hör inte ihop. VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR? Kan någon ge mig ett bra svar? Nej, för det finns inget!

Jag tycker att ni alla skall besöka denna sida, som handlar om lille Viktor som gick bort i cancer i April i år endast 1.5 år gammal. En OERHÖRT fin blogg som förmedlar så mycket kärlek och kännslor.

Efter att ha läst denna blogg har jag fått en annan syn på livet. Jag kommer att ha Viggo tätt intill mig inatt och säkert flera nätter efter det, jag skiter i alla som tycker att barn ska sova i sina egna sängar. Jag kommer ha mer ork de dagar han är på sämre humör och jag kommer säga att jag älskar honom tusen miljoner gånger mer än vad jag redan gör! Vem vet vad som händer om en månad, en vecka eller om några dagar? Nej jag tänker ta vara på ALL den fina tid jag kan, för jag VET att jag skulle sakna den så gränslöst om den plötsligt försvann.

Nu ska jag gå och snusa på detta ljuvliga hår tills jag somnar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vad kul att du tar dig tid att lämna ett spår :)