19 februari 2012
Barn är kloka, säg inget annat.
Vid nattningen igår kväll hamnade jag i ett oväntat, underbart och smärtsamt utvecklingssamtal med sjuåringen. Det innehöll så mycket klokskap att jag väljer att återge det oredigerat här nedan.
H: Mamma, jag vill säga en sak till dig… Jag kommer alltid att älska dig!
Jag: Och jag vill säga en sak till dig. Jag kommer alltid att älska dig! Jag är nyfiken älskling… Älskar du dig själv också?
H: Oftast gör jag det. Men när du skäller på mig är det svårt för mig att älska mig själv.
Jag: Oj, det där vill jag gärna att du berättar mer om!
H: Jo, när du pratar med arg röst så känns det som att jag är dum och när jag känner mig dum är det svårt för mig att älska mig själv.
Jag: Vad skulle du vilja att jag gjorde istället för att skälla på dig?
H: Du vet ibland när du sjunger mamma och jag ber dig att vara tyst? Och så är du tyst en stund och så börjar du sjunga igen?
Jag: Ja…?
H: När du börjar sjunga igen då är det ju bara för att du hade glömt att jag bad dig att vara tyst, eller hur?
Jag: Ja.
H: Så är det för mig också mamma. Om jag inte gör som du vill så är det bara för att jag har glömt vad du vill. Om jag går ner på mitt rum på morgonen för att hämta kläder till exempel och så kommer jag inte upp igen. Då behöver du inte bli arg på mig för då har jag bara glömt att jag skulle hämta kläder för att jag såg något annat roligt på mitt rum och så började jag hålla på med det. Så då räcker det om du säger till mig med trevlig röst.
Jag: Tack för att du berättar det här för mig! Jag gillar när du berättar hur jag kan bli en bättre mamma för jag älskar dig och vill vara en så bra mamma som jag kan vara.
H: Mm… Mamma, ska du vara hemma med mig imorgon?
Jag: Ja, det är söndag så vi skall vara hemma tillsammans hela dagen.
H: Bra, då kan vi prata mer om det här imorgon. Du kan ta fram papper och penna och anteckna det jag säger så att du kommer ihåg det sedan.
Ibland när jag återger samtal jag haft med min dotter får jag höra kommentarer som ”men oj, vilken speciell unge du har!”. Jag tror faktiskt inte att hon är så speciell. Möjligen är hennes förmåga att sätta ord på sina upplevelser och känslor speciell, men upplevelserna och känslorna tror jag att hon delar med de flesta andra barn.
Jag tror att barn alltid älskar sina föräldrar.
Jag tror att när vi föräldrar skäller på barnen så blir det svårare för barnen att älska sig själva.
Jag tror att barn vill samarbeta med och bidra till de människor som betyder mycket för dem.
Vad tror du?
Text hämtad härifrån
H: Mamma, jag vill säga en sak till dig… Jag kommer alltid att älska dig!
Jag: Och jag vill säga en sak till dig. Jag kommer alltid att älska dig! Jag är nyfiken älskling… Älskar du dig själv också?
H: Oftast gör jag det. Men när du skäller på mig är det svårt för mig att älska mig själv.
Jag: Oj, det där vill jag gärna att du berättar mer om!
H: Jo, när du pratar med arg röst så känns det som att jag är dum och när jag känner mig dum är det svårt för mig att älska mig själv.
Jag: Vad skulle du vilja att jag gjorde istället för att skälla på dig?
H: Du vet ibland när du sjunger mamma och jag ber dig att vara tyst? Och så är du tyst en stund och så börjar du sjunga igen?
Jag: Ja…?
H: När du börjar sjunga igen då är det ju bara för att du hade glömt att jag bad dig att vara tyst, eller hur?
Jag: Ja.
H: Så är det för mig också mamma. Om jag inte gör som du vill så är det bara för att jag har glömt vad du vill. Om jag går ner på mitt rum på morgonen för att hämta kläder till exempel och så kommer jag inte upp igen. Då behöver du inte bli arg på mig för då har jag bara glömt att jag skulle hämta kläder för att jag såg något annat roligt på mitt rum och så började jag hålla på med det. Så då räcker det om du säger till mig med trevlig röst.
Jag: Tack för att du berättar det här för mig! Jag gillar när du berättar hur jag kan bli en bättre mamma för jag älskar dig och vill vara en så bra mamma som jag kan vara.
H: Mm… Mamma, ska du vara hemma med mig imorgon?
Jag: Ja, det är söndag så vi skall vara hemma tillsammans hela dagen.
H: Bra, då kan vi prata mer om det här imorgon. Du kan ta fram papper och penna och anteckna det jag säger så att du kommer ihåg det sedan.
Ibland när jag återger samtal jag haft med min dotter får jag höra kommentarer som ”men oj, vilken speciell unge du har!”. Jag tror faktiskt inte att hon är så speciell. Möjligen är hennes förmåga att sätta ord på sina upplevelser och känslor speciell, men upplevelserna och känslorna tror jag att hon delar med de flesta andra barn.
Jag tror att barn alltid älskar sina föräldrar.
Jag tror att när vi föräldrar skäller på barnen så blir det svårare för barnen att älska sig själva.
Jag tror att barn vill samarbeta med och bidra till de människor som betyder mycket för dem.
Vad tror du?
Text hämtad härifrån
Sjukstuga.
Lilleman fick feber på innebandyn i eftermiddag. Så vi köpte med oss mat som planerat och ligger nu under täcken i soffan alla tre. Viggo ville se på blixten mcqueen så den rullar på tvn nu. Även jag har feber, kände det innan vi åkte på matchen och då tempade jag 37.5 men trodde det skulle gå över. Icket. Känns sämre nu. Har kvällen och natten på mig att kurera för imorgon ska jag skriva hemtenta (vad är det med mig och bli sjuk i samband med tentor????!!!).
SnowySunday!
Ni lär ha läst, hört och själva pratat och förbannat er över helvetesvädret så jag ska inte nämna det nåt mer.
Vi kom hem sent inatt (02) och har nu kickat igång morgonen här hemma. Killarna spelar innebandy och jag ligger under täcket i soffan. Känner mig tjock i halsen, ska se om lite the hjälper.
Idag väntar innebandy hela dagen, och ikväll Big Brother premiär (JA jag är en av töntarna som tittar på det! På något vis tycker jag att det är underhållande. Man blir liksom lika förvånad över hur människor kan bete sig varje gång). Mellan sista innebandymatchen och Big Brother (lär bli en film istället för S kommer vägra stt titta på det) måste vi få i oss nåt käk, funderar på om vi ska köpa med oss indisk hämtmat då matchen är slut vid 16 och vi lär inte vara därifrån förän vid 17... Ja, så får det nog bli. Det är ju gott samtidigt som det är bekvämt, bara fördelar.

Vi kom hem sent inatt (02) och har nu kickat igång morgonen här hemma. Killarna spelar innebandy och jag ligger under täcket i soffan. Känner mig tjock i halsen, ska se om lite the hjälper.
Idag väntar innebandy hela dagen, och ikväll Big Brother premiär (JA jag är en av töntarna som tittar på det! På något vis tycker jag att det är underhållande. Man blir liksom lika förvånad över hur människor kan bete sig varje gång). Mellan sista innebandymatchen och Big Brother (lär bli en film istället för S kommer vägra stt titta på det) måste vi få i oss nåt käk, funderar på om vi ska köpa med oss indisk hämtmat då matchen är slut vid 16 och vi lär inte vara därifrån förän vid 17... Ja, så får det nog bli. Det är ju gott samtidigt som det är bekvämt, bara fördelar.

18 februari 2012
Loftsäng
Vi funderar och planerar lite i hur man skulle kunna göra Vs rum lite större, alltså hur man kan utnyttja ytorna på bästa sätt då det är ett rätt så litet rum. Vi har börjat spåna på om en loftsäng kan vara ett alternativ, inte en allt för hög men ändå ganska upphöjd så att han kan utnyttja ytan under. Hittade en på IKEA, tycker dock den är ruskigt ful men då kom jag på att man skulle kunna måla den vit, och kanske tapetsera de blåa ytorna i någon läcker färgglad tapet. Om V någon gång skulle få ett syskon att dela rum med skulle man kunna lägga in en tjockare madrass under och vips har man två sovplatser. Skulle han INTE få ett syskon och vi flyttar till större kan man inreda med massa myskuddar och vips har han en myskoja. Ni ser, går att utnyttja på många sätt:)


17 februari 2012
Pastell.
Jag har tänkt byta ut den limegröna färgen vi har i vardagsrummet mot ljus/pastellrosa. Då passar ju mina lattemuggar extra bra också;) turkos/light blue passar ju fint ihop med rosa också. Detta innebär att Viggos leksakslåda får flytta in i hans rum igen och att jag måste byta ut den limegröna brickan på brickbordet. Ljusrosa kuddar ska också inhandlas, finns fina på mio men ska kika på lite tyger på Åhlens också. Jag har ju sån tur som har en mamma som är duktig vid symaskinen!:)

Oboy och fralla till frukost. Solen skiner ute och det verkar bli en bra dag!:)

Oboy och fralla till frukost. Solen skiner ute och det verkar bli en bra dag!:)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




