En till änglablogg

Här är en till underbart fin änglablogg, jag kan bara inte sluta läsa. Jag är så otrolig fascinerad över dessa änglamammor. Hur orkar man? Hur orkar man fortsätta sitt liv, när man förlorat sina barn? Det är det absolut värsta som någonsin skulle kunna hända mig. När jag läser någonting sånt här känner jag verkligen hur LYCKLIGT LOTTADE vi är, jag och Stefan och alla andra föräldrar som får uppleva de mysiga första nätterna på bb, första natten hemma, första ögonkontakten, första leendet, första skrattet, första smakportionen, första kryptagen, första stegen, första ordet..... Det är en GÅVA värt mer än all guld i världen...!