Tankar och en liten tillbakablick

Samtidigt som jag är så otroligt GLAD och LYCKLIG över att vi äntligen skall få flytta till något barnvänligare, så kan jag inte låta bli att sörja en aning. Jag sörjer inte lägenheten, nog för att jag trivts väldigt bra här innan Viggo kom, utan jag sörjer att jag kommer flytta så långt från en väldigt NÄRA vän. Nu har vi gångavstånd till varandra och det kommer vi inte ha när vi flyttat vilket innebär att vi inte kommer ses lika ofta. Och det gör lite ont i mig när jag tänker på det.

Denna bild, på mig och Len, togs en solig sommardag i Juni förra året. Len hade bara några timmar tidigare fått ett + på stickan och vi skulle ut och ha en mysig tjejkväll med Bio bland annat. 2 veckor senare flyttade det in ett litet korn även i min mage. Tänk att det kan bli en sån underbar liten krabat på bara nio månaders tid.

Jag är så glad i att jag och Len följts åt under graviditetn, och att vi även följs åt i våra barns uppväxt. Att Viggo och Nino får växa upp med varandra, för de är så underbara båda två!