Villkorslös Kärlek

Det är inte förän efter jag själv fick barn det blivit så tydligt det här med kärlek. Hur det verkligen känns att älska någon villkorslöst, förutsättningslöst och förbehållslöst. Jag älskar ju Viggos pappa också, oerhört mycket och har gjort det i åtta år. Men det är skillnad på kärlek och kärlek.

Villkorslös kärlek är, anser jag, någonting man bara kan ha för sitt barn. Det är varje förälders plikt att ge sitt barn ett budskap som aldrig kan misstolkas: ”Jag kommer säkert att ha synpunkter på vad du gör ibland, men en sak ska du veta: Jag älskar dig så mycket som jag bara kan, Hur du än är, hur du än ser ut, vad du än hittar på för hyss, älskar jag dig lika mycket för det!”. Till skillnad för den kärlek man känner till sin man, sambo, pojkvän. Visst tror jag på att man kan älska någon ofantligt mycket, att man skulle göra ALLT och lite därtill för den personen. Men saker kan hända som gör att kärleken kan ta slut, att man slutar älska. Därför är den kärleken inte villkorslös. Men kärleken till min son kan aldrig ta slut, försvinna eller suddas ut.

Att få möjlighet att stöta på och känna denna villkorslösa kärlek är helt otroligt! Den ger mig så mycket mer än jag någonsin kunnat ana och att se hur den växer för varje dag är amazing!