Tillsammans..

Inatt, just precis innan jag skulle krypa ner i sängen ser jag hur Viggo vaknar och sätter sig upp med stora frågande ögon. Jag skyndar mig, tar honom i famnen och kryper ner under täcket. Jag håller om honom allt vad jag kan och plötsligt känner jag hans varma, lilla arm runt mig. Vi säger ingenting, inte ett knyst. Vi bara är. Jag hör hans små andetag och känner hans lilla hjärta slå. "Det här är livet!!!" Tänker jag och viskar "jag älskar dig!" tyst i hans lilla öra, och sedan beger vi oss in i drömmarnas land, tillsammans...


Plötsligt känns det som att bandet mellan oss är dubbelt så starkt.