iiiiihhhh, jag kan inte sova! Plötsligt smyger sig ett pirr-i-magen och en dåligt-samvete-kännsla in i min kropp. Idag var sista dagen med ledighet tillsammans med min guldklimp, och jag har längtat efter det här? Det är ju helt sjukt. Jag har längtat efter att få lämna honom på förskolan och själv åka och jobba/plugga. Hjälp, hur har jag tänkt egentligen?! Nu ångrar jag mig, jag vill fortsätta vara ledig och spendera varendaste dag med honom! Och där ligger han och sover, helt ovetandes om att han imorgon kommer bli lämnad hos andra vuxna som ska ta hand om honom.Usch, jag låter säkert superfjantig med jag känner mig verkligen jättedum. Inte över att lämna honom på förskolan för jag vet att han trivs där, men just över att jag längtat efter det här.
Nej nu ska jag städa undan i vardagsrummet och köket så det blir mysigt att kliva upp och äta frukost imorgon. Jag ska också börja längta efter helgen då vi ska kramas och mysa massor!
ändå bättre att du längtat, än att du skulle gått omkring o gruvat dig.
SvaraRadera