Har precis kommit hem efter en fruktansvärt tung, men otroligt givande föreläsning. Tanken var att jag skulle sitta kvar på skolan och skriva klart arbetet, men jag kunde inte fokusera. Ville bara hämta hem Viggo och ge honom en stor och VARM kram!
Det gör så jävla ont i mig att veta hur illa barn kan fara. Hemma och även i skolan. Att man kan sänka, trycka ner och göra illa ett så litet barn på alla möjliga vis känns så sjukt. För mig är det en självklarhet att älska och göra ALLT för mitt barn, det kommer naturligt. För barn ska det vara en självklarhet att bli älskad, kramad och sedd.
Jag känner mig helt tom och hoppas verkligen att detta gett mig ännu mera mod och kraft i mitt kommande arbete, för en dag kommer jag att stöta på det här barnet, och jag kan göra skillnad!
Nu kommet Stefan och hämtar upp mig, vi ska hämta Viggo och sedan handla inför kalaset.
Ta hand om ditt barn, de är det bästa som finns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad kul att du tar dig tid att lämna ett spår :)