Efter att ha skummat igenom hennes blogg fylldes min kropp av sorg, lycka och uppskattning. Så fort Viggo vaknade plockade jag upp honom och gav honom en låååååååååång kram och tusen pussar på kinden!
TACK för att jag fått bära på detta lilla liv i 9 månader, TACK för att han sedan ville och fick stanna på vår jord, TACK för att jag får äran att följa honom i livet! Från och med nu kommer jag uppskatta och ta vara på varje minsta minut, jag kommer tänka mig för nästa gång jag gnäller över lite sömn och egentid, jag kommer njuta och älska varje gång jag får gå i hallen i timmar och trösta honom när är trött, arg eller om han har ont i magen, jag ammar gärna 5ggr/natt och jag kan byta hur många bajsblöjor som helst...För jag VET att jag skulle sakna det så ENORMT, om jag skulle gå miste om det.
Viggo och Stefan en natt när Viggo var alldeles nyfödd, han hade sååå ont i magen och
ingenting hjälpte förutom att gå fram och tillbaka i hallen. Älskade lilla vän vad vi älskar dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad kul att du tar dig tid att lämna ett spår :)